Söder om Haikkulainen ligger ett vrak som smulats sönder i grunt vatten. Det är möjligt att resterna hör till en svensk kanonjolle. I det andra slaget vid Svensksund sjönk två fartyg av denna storleksklass. Under sjöslaget började en del av den svenska linjens mindre fartyg att runda ön Legma för… Read more about Svensk kanonjolle

Vraket av segelfartyget som var byggt i trä ligger cirka 1,5 kilometer sydväst om öarna Lellerit inom Kotkas vattenområde. Det finns inte uppgifter om hur fartyget sjönk, och man kan inte med säkerhet påstå att fartyget deltog i det andra slaget i Svensksund år 1790. Vraket av segelfartyget är eventuellt… Read more about Fraktfartyget Hofnung II

Cirka 50 meter norr om fregatten Sankt Nikolai ligger vraket av ett mindre träfartyg. Det ligger upp och ner på bottnen. Vraket kan vara en rysk kanonslup som sjunkit under det andra slaget vid Svensksund. Det finns inga närmare uppgifter om slupens namn eller bakgrund. Man får sällan reda på… Read more about Rysk kanonslup

Det kändaste vraket från slaget vid Svensksund tillhör den ryska roddfregatten Sankt Nikolai som vilar mitt i den livligt trafikerade farleden. Den sjönk i andra slaget vid Svensksund på ett område där eldgivningen var som hårdast. Sankt Nikolai som byggdes i Kronstadt år 1790 seglade under befäl av kapten Marshall. Read more about Fregatten Sankt Nikolai

Resterna av ett trävrak vid Legmas västra strand torde vara efter en rysk galär. På grund av galärens stora yta var den svår att styra i stormiga väderförhållanden. Vraket är eventuellt den år 1775 byggda Tikhvin som kommenderades av kaptenlöjtnant Kurganov. I andra slaget vid Svensksund tryckte den starka vinden… Read more about Galären Tikhvin

Vid Legmas västra strand finns resterna av två svårt vittrade trävrak som tyder på att det rör sig om ryska galärer. Galärernas långa och smala konstruktion gjorde dem utsatta för vinden. Under det andra slaget vid Svensksund tryckte en hård nordvästlig vind de ryska galärerna mot Legmas norra strand. Många… Read more about Galären Nerva

Vraket, som ligger utanför Legmas norra spets, har vittrat sönder på ett stort område. Delar av vraket ligger spritt över ett område på 900 m². Fartyget är eventuellt den ryska schebecken Diana som byggdes på galärvarvet i S:t Petersburg 1789 och som gick förlorad i det andra slaget vid Svensksund. Read more about Schebecken Diana

De synliga delarna av det vrak som ligger vid nordvästra spetsen av Legma är svårt slitna. Bredvid vraket ligger en fallen mast. Fartygets fyra kanoner hade placerats på lavetter i hörnen av fartygets för- och akterstäv. I vraket har man även observerat ett stockankare, delar av mast och rigg, en… Read more about Rysk kanonjolle

Fartygets storlek och hela stäv tyder enligt konstruktionen på en halvgalär. Under det andra slaget vid Svensksund observerade svenskarna hur en rysk halvgalär sjönk på denna plats. Fartyget torde ha varit den ryska halvgalären Zlobnaia som man vet att sjönk i samma sjöslag. Zlobnaia byggdes på galärvarvet i S:t Petersburg… Read more about Halvgalären Zlobnaia

Vraket har fått namnet jollevraket efter skeppsbåten eller jollen som ligger under vraket. Det är eventuellt fråga om en rysk halvpråm. Enligt ryska källor skulle det på platsen i andra slaget vid Svensksund ha sjunkit en halvpråm vid namnet Lev som hade byggts i S:t Petersburg år 1788. Enligt historien… Read more about Halvpråmen Lev

Väster om Legma ligger ett vrak vars skrov har vittrat sönder i flera delar. Vraket är sannolikt den ryska schebecken Proserpina, som byggdes på galärvarvet i S:t Petersburg 1789 och sjönk i det andra slaget vid Svensksund. Fartyget kommenderades av ingenjörskapten Oppermann. Proserpina kunde drivas både med segel och åror. Read more about Schebecken Proserpina

Vad som återstår av fartyget är en rätt väl bevarad förstäv. Vraket är troligen den ryska fregatten Sankta Maria som sjönk i det andra slaget vid Svensksund. Sankta Maria byggdes på varvet i Kronstadt 1790. Fartyget var ett av fem nya fregatter av Alexander-klassen som deltog i det andra slaget… Read more about Fregatten Sankta Maria

Resterna som eventuellt tillhör en rysk kanonslup ligger nordost om ön Ämpyri. Detta vrak är nyare än största delen av de andra vraken i området: det sänktes troligen under Krimkriget år 1855. Detta har konstaterats utifrån ett dateringsprov från vraket. I Ryssland byggdes närmare hundra kanonslupar år 1854 och de… Read more about Rysk kanonslup

Vraket ligger på botten av den livligt trafikerade farleden mellan Kutsalö och Vassaari på omkring sex meters djup. Det kan ha varit en rysk kanonslup. År 1790 hade 40 kanonslupar byggts i Fredrikshamn och tillverkats utifrån svensk modell. Fartyget sjönk i det andra slaget vid Svensksund. Under sjöslagets gång drog… Read more about Rysk kanonslup

Ett stort och okänt fartygs vrak vilar på sin köl på bottnen. Vraket av det brända träfartyget ligger mitt i det smala sundet mellan öarna Tiutinen och Majasaari. Bogen, som pekar mot ön Tiutinen, ligger på cirka en och en halv meters djup. Svenskarna sänkte båten i syfte att skapa… Read more about Vraket vid Majasaari

Vrakets trämaterial, som ligger i närheten av ön Tiutinens södra strand, tyder på ryskt ursprung. Fartyget är eventuellt en rysk kaik som sjönk i det första slaget vid Svensksund. Kaikerna var små fartyg som i striden roddes i närheten av fienden. På galärvarvet i S:t Petersburg byggdes flera tiotals kaiker… Read more about Rysk kaik

Vid strandvattnet på norra sidan av ön Pirkköyri ligger ett vrak som eventuellt är Hitraja som var den ryska skärgårdsflottans största galär och som deltog i det andra slaget vid Svensksund. Hitraja byggdes i S:t Petersburg år 1769. Den sjönk i det första sjöslaget vid Svensksund, men ryssarna lyckades bärga… Read more about Flaggskeppet Hitraja

Vraket invid stranden till ön Pirkköyri är skärgårdsfregatten Ingeborg som var ett örlogsfartyg som även lätt kunde ros och som hade konstruerats efter mariningenjör Fredrik af Chapmans ritningar. Ingeborg byggdes på Djurgårdsvarvets docka år 1776. Fartygets kanoner hade placerats på ett speciellt sätt: de två största i stäven, åtta i… Read more about Fregatten Ingeborg

Vraket av det brända träfartyget ligger med stäven mot norr. Fartyget är sannolikt en kanonpråm som deltog i det andra slaget vid Svensksund. Kanonpråmen nummer 1 och nummer 2 byggdes på dockan i Kronstadt 1790. Kanonpråmen nr 2 var under överstelöjtnant Freyers befäl. Den fick sex träffar i vattenlinjen i… Read more about Rysk kanonpråm nr 2